Thursday, 5 July 2012

Avund, part II

Den engelska sensationstidningen the Daily Mail gör mig alltid rasande. Den är en riktig mansgris, och det uttrycket använder jag inte ofta. Den ljuger, den har en svidande dubbelmoral (skriver argt om hur porr förstör en hel generation samtidigt som den stjäl bilder av nakna kändisar/kändisars tonåriga avkomma och dreglar över dom), den är rasistisk, homofob och rätt och slätt elak.
Ta t.ex. den här texten av en f.d. redaktör för en mjukporrblaska: bilderna ger tydligen folk skador för livet, men dom har kryddat upp det med flera förstasidor ifrån tidningen, och allt är inramat av "the sidebar of shame" där the Daily Mail visar bilder av tuttar och kritiserar kvinnors rättigheter.
Ett annat exempel är den vedervärdiga smörja som publicerades den 9e mars, som svar på internationella kvinnodagen. Där ljuger DM friskt och påstår att militanta feminister vill fängsla män för att dom visslar efter attraktiva kvinnor, och fortsätter med att förnedra alla kvinnor som vill bli tagna på allvar.
Men jag skulle inte skriva om the Daily Mail, utan om en mycket omtalad debattartikel av Samantha Brick där hon skriver just om det här med att kvinnor hatar henne för hennes vackra yttre. Hon är mycket grundlig och börjar med att ge bevis på att hon faktiskt är vacker och inte bara hittar på:
  1. Hon fick champagne av en pilot.
  2. Hon har fått champagne av många andra män också. 
  3. En gång köpte en man hennes tågbiljett.
  4. En annan gång betalade en man hennes taxi. 
  5. Hon fick blommor av en främling. 
  6. När hon frågar alla dessa främmande män varför dom är så trevliga svarar dom att hennes charmerande yttre och strålande leende lyst upp deras dag (löst översatt). 
Spoof sensation: In just hours Samantha's article yesterday became a worldwide sensation, but now Samantha Brick's internet notoriety has been taken to the next level - she has become an internet spoof sensation
Samantha Brick och hennes man poserar
för bisarrt foto
Allt detta bevisar ju att hon är bedårande vacker. Eller gör det det? Jag skulle inte betrakta mig som speciellt attraktiv - inte ful, men absolut ingen Hedy Lamarr. Och män har skickat mig drinkar och flaskor, betalat eller erbjudit sig att betala för mina biljetter, bjudit med mig på semester osv. Det är sådant som händer i livet. Vissa män bjuder på drinkar, andra kallar en ödla.

Brick går sedan vidare och förklarar att pga hennes strålande yttre finner kvinnor henne farlig och motbjudande. Att det är pga hennes yttre bevisar hon genom ytterligare talande exempel:
  1. Hennes vänner slutar tala med henne ibland. 
  2. Hennes vänner vill inte att hon talar med deras män.
  3. Kvinnliga chefer har inte gett henne vissa befodran. 
  4. En vän och granne hälsade inte en gång och Bricks antagande är att detta berodde på att "hon (Brick) inte hade en påse över huvudet", fritt översatt. 
Alla dessa exempel bevisar ju att det är för att hon är så vacker som alla ogillar henne. Eller gör det det? Ibland har mina vänner slutat att tala med mig. Jag funderar en stund och kommer oftast fram till att jag betett mig illa, eller att dom betett sig illa och jag har tagit upp det med dom. Jag har ibland inte fått en befodran jag sökt, men efter att ha funderat en stund brukar jag komma fram till att personen som fått jobbet är en utmärkt arbetare och är mycket väl förtjänt av en befodran, och att det inte är underligt att den andra personen fått jobbet.

Att människor föredrar att tro att andra ogillar en pga avundsjuka är inte konstigt. Varför tro att man är dålig när man kan tro att man är alldeles för bra? Om det däremot är sanning eller inte är en annan sak. Sådant händer säkert, men i vilken utsträckning? Det är lätt att älska eller hata människor innan man lär känna dom, det är desto svårare att projicera dåliga egenskaper på vänner och arbetskamrater.

När jag gick i gymnasiet fanns en tjej som hette Kajsa som hade allt, i mina sjuttonåriga ögon (gröna av avund). Hon var smart, omtyckt, charmerande, talangfull och vacker, och hade mycket mer än jag av alla bra egenskaper. Hon hade en pojkvän som älskade henne och en stabil familj. Kajsa skulle erövra världen, det fanns ingen chans att hon skulle misslyckas.
Jag råkade av en händelse stöta ihop med henne i Dublin en kväll och tillbringade efter det några kvällar i hennes sällskap och insåg trött två saker: För det första var hon fortfarande mycket mer omtyckt, charmerande, individuell och vacker än jag, och för det andra var hon dessutom jäkla trevlig. Det går inte att avsky människor som är vackra, unika och trevliga även om man verkligen vill. Lär man känna folk tillräckligt väl (inte för att jag och Kajsa någonsin blev några BFF) inser man att trots att man tror att deras liv består av val mellan två utmärkta alternativ medans man själv sitter med pest och kolera, men det är naturligtvis inte så. Så även om jag sitter och puttrar av avund över t.ex. Sofia skulle jag ha väldigt svårt att ogilla henne om jag lärde känna henne. Det är skillnaden mellan att vara en normal människa och en galen psykopat.

Kajsas liv är ett äventyr, här finns hon på myspace.

I det här fallet vet jag bara det som Brick har skrivit. Jag känner henne enbart efter hennes egna ord i ett par av hennes debattartiklar. Det är lätt att retas med henne och håna hennes djärva självförtroende jämfört med hennes alldagliga utseende, men det är ett villospår från den riktiga poängen. Efter vad jag förstått är hennes utseende det minst motbjudande hos henne. Det kanske är därför hon är så ensam.

8 comments:

  1. Som jag ser det finns det två möjligheter:

    1. Samantha Brick har en sexuell utstrålning som inte kan beskrivas, bara upplevas.
    2. Samantha Brick är en narcissistisk idiot som intrigerar med kvinnor för att försöka höja sig i mäns ögon.

    Men den verkliga stjärnan i sammanhanget måste väl ändå vara hennes man.

    http://www.dailymail.co.uk/femail/article-2020931/Would-YOU-let-husband-dress-you.html

    http://www.dailymail.co.uk/femail/article-1342630/My-husband-says-hell-divorce-I-fat.html

    :S

    ReplyDelete
    Replies
    1. Visst blir man glad/arg?

      Delete
    2. Vad äcklad man blir av den där tjockisartikeln. Hade min man behandlat mig sådär hade han inte behövt oroa sig för att jag skulle vara tjock, för då hade jag dragit för länge sen.
      Okej, det är inte okej att bli ihop med någon och totalt ändra sitt utseende, bli enormt fet, sluta duscha och dra omkring med intorkat mensblod över hela låren. Man måste ju kunna finna sin partner attraktiv. Men tycker man att det är en sån stor grej att man inte tillåter sin fru att äta en müslibar med 89 kalorier bör man gå i terapi.

      Delete
    3. Den stora frågan är vad Samantha tycker om Pascals kagge.

      Delete
    4. Jag kan bara anta att Pascal har en fransos medfödda väderkorn att sniffa ut erogena zoner. Förklarar det glada leendet och tålamodet med hans generella grisighet och utseende. Det är insidan (av vaginan) som räknas.

      Delete
    5. Har du några tankar om vad som förklarar Pascals tålamod med Samanthas narcissism och otrevlighet?

      Delete
    6. Pascal har en fransos dryckesvanor och insuper le absint i liberala mängder? Dessutom är hon ju smal.

      Delete
  2. Haha läste också den där artikeln. Dog för att den var så pinsam. The Daily Hate alltså... Vilken tidning!

    ReplyDelete

Jag blir så glad när ni kommenterar. Jag älskar uppmärksamheten och suger upp den som en tvättsvamp.