Tuesday, 21 August 2012

Jag är inte elak

Alla andra bloggar om komiska diskussioner som de haft med folk, så jag tänker inte känna mig elak om jag skvallrar lite om svägerskans besök....

Hela den släkten är liksom rädda för tystnader, så de kan lugnt pladdra på bara för att det aldrig skall vara tyst. Helt plötsligt när man sitter och dricker kaffe och suckar lite menande åt vädret, eller kanske står och brer en macka, eller tröstar pojken för han ramlat, så blir det för tyst. Då börjar någon att högljutt förklara sitt gamla system för att vinna på hästkapplöpningen (de är alla fattiga) eller prata om vilka på deras jobb som återvinner vad och isåfall i vilken låda, eller hur många dagar det tog dem att sluta att använda socker i téet samt varför och vilka andra i släkten som slutat använda socker i vilken dryck och varför. Sådana saker. Det blir ju jobbigt at lyssna på efter ett tag eftersom man ju faktiskt inte bryr sig för det mesta, men de är iallafall väldigt trevliga. Ich liebe mina ingifta släktingar, det är bara en kulturkrock. Eller något.
Iallafall har svägerskan vart här i 36 timmar och vi har haft följande diskussioner:

Svägerskan: Mmmmm, frukost! Mmmmm.... vad skall vi äta? Skall jag plocka fram något?
Jag: Vad vill du ha? Rostat bröd och ost, blir det bra?
S: Mmmmmm, rostat bröd, mmmmm..... mmmm..... jag plockar fram osten. Oj! Vilken stor ost! Shit, vilken jätteost!
J: Mja, den är väl normal storlek.
S: Mmmmm..... ost ost ost ost ost ost ost ost..... Oj, vad är det där för något?
J: Vad?
S: I kylen. Bredvid osten. En burk pickles? Vilka exotiska pickles!
J: Va?
S: Mmmmmm, exotiska pickles! Det har vi inte i Dublin, där är alla pickles svarta. Fatta att ha gröna pickles, exotiskt, det skall jag berätta för alla när jag kommer hem, vi har bara svarta pickles, är de färgade eller bara speciella, goda goda pickles. Fast jag tycker inte om pickles. Blä säger jag till sånt. Blä blä blä. Pickles tycker jag inte om. Tänk om jag åt det av misstag, jag hade kräkts.
J: Menar du oliverna?
S: Ja.Gröna oliver, vilken grej!
J: Dags för kaffe.



Jag: Vilken tur att du tog med dig leggings när vi var och tränade.
Svägerskan: Jag vet. Först tänkte jag inte ta med dem, sen tänkte jag, "äsch, jag tar med dem. Varför inte? Jag tar med dem i väskan, nu packar jag ner dem. Lika bra att ha dem med, nu packar jag ner dem. Så. Nu packar jag ner dem i väskan, varför inte?" Sen packade jag ner dem, fast jag först inte alls tänkte packa ner dem, men sen ändrade jag mig och så packade jag ner dem iallafall.
J: Ja, det var tur.
S: Och så tänkte jag med mina ballerinaskor också, som jag hade när vi tränade. Först skulle jag inte plocka med dem, men sen packade jag dem ändå. Lika bra att packa dem, liksom, och sen så - poff! - skulle vi och träna, då kunde jag ju ha ballerinaskorna!
J: Ja, tur.
S: Jag tror det var Gud som sa till mig att jag skulle packa ner dem.
J: Okej.


Svägerskan: Skall jag ge lillen nappen?
Jag: Okej. Eller nej, gör inte det förresten, för ha....
S: Hääääääääär kommer nappen! Gapa gapa gapa, här kommer nappinappen.....
J: Okej. Men det jag tänkte säga var att annars försöker vi att inte ge nappe....
S: Jag förstår precis. Ni vill inte ge nappen om han inte sitter i vagnen, och nu är han i vagnen så det är okej.
J: Mja, det jag tänkte säga var att vi inte vill g...
S: Jag förstår precis. Ni vill inte ge nappen om ni inte är ute med vagnen för att det är skönt att ha lite tyst när ni är ute med vagnen. Got it.
J: Mjaej, alltså det jag tä...
S: Alltid nappen i vagnen. Got it. Eller hur, lilla plutten, visst skall du alltid ha nappen i vagnen jämtjämt så mamma och pappa kan ha lite tyst och skönt utan dig ett tag. Inget att skämmas för, Lisa. Du är ingen dålig mamma för att du inte orkar lyssna hela tiden. Herregud, jag ser ju hur trött du är, du är jättesmart som alltid har nappen i vagnen så du äntligen kan få lite ensamtid. Undra på! Här går du och längtar efter att få det lite tyst och skönt, nappen är det enda som hjälper och då är det fan klart att du alltid ger nappen så fort ni kommer hemifrån.
J: Nja, alltså vi ger int....
S: Härlig väder! Där kom solen fram, hallå där herr Sol, var har du varit hela dan? Pappa berättade att han varit i Sverige sexton dagar allt som allt och det har regnat på femton av dagarna. Mmmmm, sol sol sol sol sol sol sol..... sol sol sol sol sol..... oj! Där gick solen i moln. Blir det regn? Hallå där, lilla herrn i vagnen, stoppa tillbaka nappen genast! Du skall alltid ha nappen, hörde du inte vad mamma sa?

2 comments:

  1. Hahahaha, åh gud! Det virker i øvrigt, som om det der er noget man ofte udvikler, når man bliver ældre. Min svigermor f.eks: lange og mange historier om, hvorfor hun har valgt at få sit kontor malet safransgult, og hvorfor hun ser katte fra "andre dimensioner". Eller min mormor: lange og mange historier om, hvor hun har købt sin æblejuice. Desværre er det sjældent passende at sige "Men søde du. Nobody cares."

    ReplyDelete
    Replies
    1. Om man hade haft lite mer stake hade man ju verkligen bara sagt något sådant. "Men så extremt ointressant." Eller om man vore med i en film eller på TV, så det kunde vara något roligt. I verkligheten hade ju folk blivit arga och så hade man fått be om ursäkt för man var elak och försöka hitta på något att skylla på (mens kanske), men i filmens värld hade man varit excentrisk och skojfrisk.

      Jag drömmer om att filma min svärfar. Inte på ett äckligt sätt, bara så jag kan visa hur han pratar. Ibland kan han prata i flera timmar non-stop, uteslutande om saker som ingen bryr sig om.

      Delete

Jag blir så glad när ni kommenterar. Jag älskar uppmärksamheten och suger upp den som en tvättsvamp.